Frågor som rör skatteflykt eller förfaranden där skatt undandras har sedan länge varit ett problem. Det har visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt komma tillrätta med problemet genom att införa lagstiftning som hindrar kända förfaranden där skatt undandras. De skattskyldiga kan anpassa sig med metoder för att kringgå även denna stopplagstiftning och lagstiftaren ligger alltid ett steg efter. För att motverka problemet med skatteflykt kan man i ett rättssystem istället använda sig antingen av en i praxis utarbetad metod eller en särskild lagstiftad generalklausul. I svensk rätt har vi sedan 1980-talet i olika skepnader haft en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

En metod för att angripa skatteflykt är genom tillämpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen på förutsägbarhet ur ett rättssäkerhetsperspektiv med särskild hänsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom där svensk intern rätt tillämpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru på ett skatteupplägg med ett utländskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnå skattemässiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vägledning som öppnar för internrättsliga angreppssätt mot skatteflykt. Däremot finns det en gräns för hur generellt utformade sådana motverkansregler får vara för motivera ett sådant åsidosättande om skatteavtalets fördelningsregler.

Kvalificerade aktier i fåmansföretag skall enligt bestämmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i både inkomstslaget kapital och tjänst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlåtelse kan en företagsägare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlåtelser utgör skatteflykt vilket väcker frågan om när ett generationsskifte av ett fåmansföretag genom upprepad intern aktieöverlåtelse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen består av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillämplig.

SammanfattningInom den direkta beskattningens område har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behållit sin behörighet men ska likväl beakta EU-rätten vid utövandet av denna behörighet. EU-rätten har dock fått ett allt större inflytande på den direkta beskattningens område genom bestämmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begränsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna måste rättfärdiga en nationell bestämmelse som är i konflikt med etableringsfriheten för att få tillämpa den och ofta åberopas den principiellt accepterade rättfärdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det är dock inte ovanligt att nationella bestämmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintäkter. Att förhindra förlust av skatteintäkter är inte en accepterad rättfärdigandegrund då den anses vara grundad på rent ekonomiska intressen och således inte utgör ett tvingande hänsyn till allmänintresset.

The taxation of various kinds of income which Sweden requires taxpayers to pay results in people undertaking sophisticated tax schemes to avoid paying tax . As a result of this Sweden had to develop its tax laws and insert a general clause in the legislation because the legislator wanted a more preventive effect. This preventive effect results in that the clause is applicable to more various types of tax situations. The clause, found in § 2 law (1995:575) against tax treaty override, states four requisites that must be met for a procedure to be considered tax treaty override. The relevant point for this paper is the fourth item which created interpretation problems among courts.

Titel: Skatteflyktslagen- tillämplig utifrån gällande rätt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt, 15 poäng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer även att redogöra för närliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer även att skildra två metoder av åtgärder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

I samband med att en stat tillträder den Europeiska Unionen (EU) överför staten även kontrollen över en mängd områden till unionen. De områden över vilka kontrollen överförs går till största delen att återfinna inom de så kallade fyra friheterna. De fyra friheterna innebär att medlemsstaterna inte får hindra den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjänster. Den fria rörligheten för personer involverar såväl fysiska personer ? individer, som juridiska personer ? bolag.

En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex.

Uppsatsens syfte är att utreda hur EU:s förändringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att påverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. Förändringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens användande av s.k. hybridlån för att uppnå dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den här förändringen har det även infogats gemensamma skatteflyktbestämmelser i direktivet, bestämmelser som samtliga medlemsstater måste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har även en lag mot skatteflykt.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Skatteflykt är ett problem som har funnits och diskuterats under lång tid. Det har diskuterats hur skatteflykt kan definieras och vad som ingår i begreppet. Frågan har därmed uppkommit hur det ska bemötas och vilka motåtgärder som ska eller bör tillämpas. Av central betydelse för diskussionen är legalitetsprincipen och att skatt endast ska tas ut med stöd i lag. Att hitta en metod som både är effektiv och rättssäker har visat sig svårt och flera av motåtgärderna har mötts av kritik.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

BEPS-projektet startades år 2012 för att förhindra att skattesubjekt använder kryphål i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhålla skatteförmåner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 åtgärder som ämnas vidtas. Åtgärdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmånligaste beskattningen. Åtgärdspunkt 6 föreslår att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

Sverige har ett av världens högsta skattetryck vilket medför att det alltid varit attraktivt med skatteplanering och skatteundandragande aktiviteter för att finna förmånligare skattesituationer. Ett regelverk som kan anses ge upphov till att många skattskyldiga försöker finna förmånligare skattesituationer i form av skatteundandragande aktiviteter är de så kallade fåmansföretagsreglerna som innebär för de som träffas, att beskattning kan komma att ske i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst.Ett förfarande som blivit uppmärksammat i praxis och som framställningen är koncentrerad på, är då en svensk fåmansföretagare överlåter sina andelar till underpris till ett av honom ägt holdingbolag i ett annat land beläget inom EES-området, som i sin tur överlåter andelarna till marknadspris till en extern köpare i Sverige. Sedan Sverige omarbetat sin lagstiftning avseende underprisöverlåtelser av kapitalvinstbeskattade tillgångar efter påtryckningar från EG-domstolen kan dessa överlåtelser göras till utländska bolag belägna inom EES-området utan att uttagsbeskattning blir aktuell. Efter utflyttning från Sverige undkommer den skattskyldige svensk skatt. Det har uppstått frågor kring om det går att bortse från det utländska holdingbolaget och istället anse att fåmansföretagaren avyttrar sina aktier direkt till den externa köparen då det utländska bolaget endast används som mellanhand i syfte att undkomma svensk skatt.